Elvira -Mistress of the dark (1988)
Elvira jobbar som presentatör för skräckfilmer på en tv-station någonstans i USA. På grund av hennes burdusa och framfusiga personlighet kommer hon tyvärr inte överens med sina arbetskamrater. Problematiken får ett klimax när hon presenteras för kanalens nya chef, en korpulent cowboy som inte kan hålla fingrarna i styr. Elvira blir förnärmad av de sexuella trakasserierna och svarar med en konfrontation -i direktsändning! Snacka om tokigt! När hon får sparken glädjs hon i alla fall över att hon nu kan uppfylla sin dröm om att ha en egen show i Las Vegas. Men hennes agent kommer med två dålgia nyheter, för det första kostar det 50.000$ att sätta upp showen, pengar som för tillfället inte existerar och för det andra har hennes gammelmoster dött. Den knasiga Elvira har ingen aning om att hon överhuvudtaget hade en gammelmoster och gläds över arvet hon nu ska tilldelas. Hon reser till mosterns hemstad, en liten, gammalmodig stad som fastnat någonstans i 50-talet. En stad med en konservativ, puritansk och kristen befolkning, med andra ord är de inte riktigt redo för en kvinna likt Elvira -läget är som bäddat för tokigheter! Moralpanik (en eventuellt befogad sådan) utbryter och de äldre invånarna gör allt de kan för att driva henne ur staden, ungdomen däremot älskar Elvira och hjälper henne bland annat att renovera huset, till föräldrarnas förfäran.
Till sin stora besvikelse får Elvira dock reda på att det enda hon ärvt är mosterns gamla spöklika hus, en hund och en kokbok. En rad knasiga äventyr senare planerar hon att laga mat till sin "pojkvän" med hjälp av mosterns kokbok. Det står dock klart att det måste vara en mystisk kokbok eftersom att receptet består av maskar, mögel och mosterns gamla trolldrycker. Men tro det eller ej, Elvira använder ingredienserna ändå! Snacka om tokigt! När "grytan" ska serveras hoppar det dock upp ett monster! Det visar sig också att hennes gammelmosters bror Vincent Talbot (en hyllning till den store kungen Vincent Price och Lon Chaney Jrs karaktär Larry Talbot i Universals Wolfman-filmer) väldigt gärna vill åt "kokboken" (för den som inte gissat det ännu är det en bok med trollformler) då han är någon slags ockult präst. Nu är det upp till Elvira att försvara boken från sin onde morbror -Upp till kamp!
Som sagt blir saker sjukt crazy när den promiskuösa, frisläppta, kaxiga och galna Elvira släpps lös i den lilla konservativa och kristna staden. Som bekant så uppstår alltid stor komik när två motsatser tvingas ihop, så även här. Jag kan garantera att hon råkar ut för alla möjliga knasiga äventyr. Hon börjar bland annat visa skräckfilmer på ortens biograf. Hur som helst är Elvira en stark tjej som vet vad hon vill och som inte är rädd för sin sexualitet, men hon låter sig inte reduceras till ett sexuellt objekt. Klåfingriga fingar motas bort med sparkar och slag. Uppenbarligen rimmar självsäkra och starka tjejer illa med patriarkala maktstrukturer. Att en figur som Elvira inte kan accepteras i ett samhälle som inte kan beskrivas som något annat än borgerliga alliansens våta dröm är självklart. Det är möjligt att Elvira -Mistress of the dark på något abstrakt plan utgör en kritisk röst mot manschauvinismen men med ytterst stor sannolikhet famlar jag nu efter ett politiskt alibi för att kunna "avnjuta" en film som denna.
Elvira fullkomligen sprutar ur sig skämt och olämpligheter vart hon än befinner sig likt en förvuxen, rebellisk och sexualiserad pippi långstrump. Fokus ligger just på lustiga ordvitsar, nästan uteslutande kretsande kring sex i allmänhet samt hennes yppiga och frodiga byst i synnerhet, alltid med extraordinärt låg och tramsig nivå. Dessa buskisskämt avlöser varandra i en enda lång skrattkavalkad(?). Lågvattenmärket måste vara när en man viftar med en korv framför en kvinna och säger -does this remind you of anything?
Till de mer bisarra inslagen hör bland annat när Elvira av misstag råkar omvandla stadens årliga moralfest till en sexfest då hennes gryta visar sig vara ett extremt kraftfullt afrodisiakum samt när en inbrottstjuv börjar äta upp hennes trosor(!). Det är också ganska märkligt att stadens invånare vill bränna Elvira på bål i tron om att hon är en häxa, eventuellt en tydlig och skarp kommentar till den amerikanska kristna högern.
Kanske inte särskilt intellektuellt stimulerande, men ett utmärkt tidsfördriv! Blir aldrig tråkig då den är upplagd likt ett mtv-program riktat till dagens dampgeneration. Vad jag menar med detta är att skämt och ämnen byter av varandra i ett raskt tempo för att en överstimulerad och bortskämd publik inte ska tappa intresset.
En skön och välvillig 80-talskomedi. Sorgligt att filmer likt denna inte görs längre. R.I.P.
3/5
Den något absurda slutscenen.