Nights Of Terror

Van Helsing håller ett föredrag på ett universitet i Kina där han berättar en legend om en by där sju gyllene vampyrer terroriserar befolkningen. Efter föredraget kommer en av studenterna fram för att berätta att legenden är sann och att det rör sig om hans släkts hemby. Han ber Van Helsing om hjälp och de beger sig iväg tillsammans med en uttråkad och äventyrslysten kvinna, Van Helsings son och studentens sex syskon som alla bemästrar olika vapentekniker. Vad de inte är medvetna om är att Dracula är på väg...

Filmen inleds storslaget i typisk hammerstil, det enda negativa jag uppmärksammar är Dracula själv. Greven ser grå och tråkig ut, helt olik Christopher Lee's vitala och färgstarka Dracula. Inledningen ställer en del frågor, åtminstone angående Dracula och de förmågor han tydligen besitter. Det står tidigt klart att det inte rör sig om en vanlig hammerfilm.

Samarbetet mellan Hammer Studios och Shaw Brother studios som i sig var en förutsättning för filmen, innebär att Dracula-temat behandlas ur helt nya infallsvinklar och perspektiv. Nya stilgrepp anammas och nya medel används för att skrämma åskådaren. Ondskans krafter har tidigare ej skådade redskap för att plåga mänskligheten. Bland annat en zombie/skelettarme' i army of darkness-stil.



Filmen känns fräsch och intressant, den blir intressant då den respektlöt krossar normer och konventioner samt fördomslöst blandar ihop det bästa av två världar, både geografiskt, kultuellt och filmmässigt. Rikligt med skräck utlovas, men också rikligt med kampsport inkluderande överdrivet utstuderade vapen samt förenklade och pedagogiska klädesplagg på kämparna.

Ondskan och godheten möts till sist i en episk strid som inte bara inkluderar Dracula och Van Helsing utan även de horder av levande döda, titelns gyllene vampyrer, ninjasyskon och bybor. I en romantisk och nästan vacker scen tvingas en av bröderna döda sig själv och den smittade kvinna han älskar. Deras omöjliga kärlek kan för evigt leva vidare i döden och den slutgiltiga omfamningen blir ett uttryck för deras intensiva lidelse.

En underhållande, livligt sprudlande och färgstark film med högt tempo. Även om jag inte gillar Dracula eller det faktum att han i större delen av filmen  är gömd i en annan kropp. Slutstriden mellan Van Helsing och Dracula är ett riktigt antiklimax, speciellt efter de tidigare spektakulära strider som just utspelat sig. Ett ovärdigt slut för Hammers Dracula-serie.

3½/5